Såg ett klipp på Aftonbladet om samma sak och började därmed tänka ännu mera på det. De barn som föds nu är otroligt exponerade i sociala medier. Filmer, bilder och historier föräldrar berättar om sina barn. Jag är lika jag med!
Men en fråga jag kom att tänka på är: Kommer jag att kunna stå till svars inför min dotter varför jag har lagt upp en bild på henne när hon stoppat näsan i färgen hon skulle måla med till Påsk i färg?? Som ett exempel, ett oskyldigt exempel i mina ögon.
Mitt svar kan vara att jag tycker att hon var söt, charmig och rolig. Jag ville dela med mig av en händelse som jag tyckte var rolig med andra. Hon kanske köper det eller så tycker hon att morsan är sjukt pinsamt och taskig att jag då lagt ut bilder på henne så.
Jag vet inte alls hur hon en dag skulle reagera på de bilderna.
Däremot har jag tagit bort bilder på henne där hon sitter i bara blöjan. Det har jag känt att det varit för intimt. Och jag vet heller inte vilka människor som "går igång" på såna bilder. Även fast jag kanske tycker det är oskyldigt så kanske det inte är det för någon annan.
Det jag dock ALDIG någonsin kommer att lägga ut är den dagen hon har gjort något i pottan!!! VARFÖR i hela friden skulle jag berätta för andra offentligt om det?? Inte berättar jag för andra att "Titta, nu har jag kissat eller bajsat i toan. Duktig jag!" Så varför skulle jag då göra det om mitt eget barn?
I programmet från Aftonbladet hade någon tagit kort på sitt barns bajskorv liggandes i pottan och sen bredvid sin egen tumme upp. Det är heller inget jag vill se, särskilt inte om jag kanske skulle råka äta frukost när jag kollar Instagram eller Facebook och får upp en annan människas avföring. Hej då till den frukosten!
En annan grej man heller inte gör är att läsa sina barns eller någon annans dagböcker. Det har i af jag fått lära mig som barn att man absolut inte får göra. Strängt förbjudet!!
Skulle jag då hitta min dotters eller sons dagbok skulle jag inte ens röra den. Det är där min son/dotter samlar alla sina innersta tankar och känslor. Något som är ytterst privat.
Nu har jag dock sett ett par på sociala medier som lagt ut bilder ifrån sina söners och döttrars dagböcker.
Frågan jag då skulle ställa mig är: Kan jag ge en godtagbar förklaring när min son eller dotter ifrågasätter varför deras hemligheter hamnar på Instagram eller Facebook? Nej jag skulle inte ha ett vettigt svar alls och jag skulle skämmas oerhört.
Det jag vill säga med detta är att både jag och alla andra som har barn måste börja tänka efter vad vi lägger ut på våra barn. För mig kan det vara gulligt och sött, för dem raka motsatsen.
Min son är så stor så han frågar jag först om han vill vara med på det jag lägger ut. Vill han inte det, nä då slipper han. Dottern har ju inte samma valmöjlighet. Så därför är det till mitt goda omdöme vad jag lägger ut eller låter bli att lägga ut.
Och jag kan erkänna att jag har nog brustit mer än en gång i det omdömet. Det är absolut inte lätt att avväga vad jag ska och inte ska lägga ut.
När hon själv förstår det här med sociala medier kommer jag alltid att fråga henne om hon vill att bilder på henne eller saker hon gör ska läggas ut. Hon är en egen individ och därmed har hon också sin egna integritet att veta när hon vill bli exponerad eller inte.
Egentligen ska man väl inte lägga ut något på sina barn fören de kan säga Ja eller Nej åt det själv. Men som förälder är man både glad, stolt och vill gärna dela med sig av sina kära små barn.
Det är en svår avvägning men en avvägning alla vi föräldrar bör tänka på både en och två gånger. Jag själv inkluderat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar