Vad är det med oss människor?

Det är en liten videosnutt som visas på FB rätt mycket nu, hur män misshandlar kvinnor i en hiss. Det är ett socialt experiment, att se hur många som göra något. Av 53 personer är det EN enda som säger ifrån!! En ber till och med dem att vänta med misshandeln tills hon klivit ur hissen. Seriöst!! Vad är det med oss människor? När slutade vi att bli Medmänniskor?

Att veta hur jag själv skulle reagera vet jag naturligtvis inte. Men att helt klart är det att något hade jag gjort. Jag har gjort det förut när jag sett någon som behandlats fel och blivit förvånad över mig själv ibland. Det har skett på ren instinkt. Att man gör inte så, man behandlar inte folk på det sättet!

Sen såg jag också en annan sak, en rekommenderad sida. Och det var ett blogginlägg vars bloggadress jag inte kommer ihåg. Men personen där hade hört jämrande gråt från ett litet barn, det här var i Stockholm som jag förstod. När ljudet hade kommit närmre då ser bloggskrivaren hur en man sitter på en cykel och cyklar rätt fort, i band har han en liten tjej på kanske åtta år. Det är hon som jämrar sig och gråter för hon tvingas springa efter cykeln. Det låter för osannolikt för att vara sant. Men det är här då min fundering kommer. Man kan tro att bloggaren väljer att ingripa, kanske skriker att Vad-håller-DU-på-med!! Uppmärksammar andra.. eller ja gör någonting. MEN istället tar bloggare upp mobilen!?!? Och FOTAR? Förlåt om jag inte begriper men det gör jag verkligen inte. Om personen tagit upp mobilen för att ringa 112 så hade jag förstått men inte för att fota. Men visst för identifiering är ett foto naturligtvis bra. Men att det är första reaktionen. Är inte det lite märkligt?! Nu ska jag dock säga till bloggarens försvar att av kommentarerna att döma tror jag att personen  polisanmälde händelsen, men är inte 100 % säker.

Bild lånad från Svenska Kyrkan

Samma är det vid olycksplatser. Hur många i dagens samhälle tar inte upp mobilen för att fota det första de gör. Inte kolla om det är några skadade eller ringer 112?

Har vi blivit så medialt fokuserade och beroende att vi har mist våran medmänsklighet och tappat känslan av vad som är rätt och fel?

Är det viktigare att lägga upp en olycksplatsbild på Instagram, Twitter och Facebook INNAN vi tar reda på hur det står till med våra medmänniskor??

Tänk om det var DU nästan gång som hamnar i en olycka, det är DU som blir fotad först innan någon kollar hur det är med dig? Innan någon ens ringer 112? Skulle du vilja det? Nä antagligen inte! Därför kanske man ska tänka efter en gång extra innan man tar upp mobilen för att fota en olycka. Delvis det och sen också av respekt för de inblandade. Du har absolut ingen aning om olycksgraden för dem, om någon är omkommen, om barn finns med .. Jag tror inte att DU hade velat bli fotade vare sig nära eller långt ifrån vid ett sånt tillfälle. Än mindre kanske se själva olyckan delad på sociala medier otaliga gånger efteråt.

Smartphones är bra till mycket, det säger jag inget om, men de ska användas med förstånd. Jag själv gör det inte. Hur många kan erkänna att de faktiskt är beroende av sin Smartphone? Tror faktiskt inte att många är villiga att göra det. Jag själv då? Jo jag är det. Jag tittar mer än en gång i timmen på min mobil, om jag fått något meddelande, "likes" eller vad det nu kan tänkas vara, om det har hänt något "nytt, spännande" i nyhetsflödet. Dock har jag försökt att sätta en gräns på mig själv. När jag är med min dotter låter jag mobilen vara. Visst kan jag svara på meddelanden  men det är beroende på vad det är och handlar om. Min dotter tog förut ibland min telefon och lägger bort den. En mycket klok dam. Och då skäms jag! Att min tvååring ger mig hintar om att hon är viktigare! Det är ju för bedrövligt!! Det var efter det jag införde mobilförbud på mig själv. Men HUR många barn gör inte så här och söker uppmärksamhet hos sina föräldrar som ideligen stirrar ner i sina mobiler? Hur ofta ser man inte det? Alltför ofta tyvärr.

Bild lånad från tow.se, den sidan jag har länkat till också.

Vi MÅSTE börja tänka på att ge våra barn den uppmärksamhet de förtjänar, vi satte dem ju till livet! Då är det väl våran skyldighet och vilja att se dem, att vara med dem?!

Vi MÅSTE också börja visa våra medmänniskor den respekt de förtjänar och ingripa när någon blir felaktigt behandlad.

Världen är så illa och orättvis ändå, så kan vi göra det lilla vi kan för att skipa lite rättvisa tycker jag att vi kan och ska göra det.

Jag säger inte att det alltid är lätt eller att man kanske törs ingripa vid våld t ex, men vi kan ta varandra till hjälp, vi kan ringa 112. Att säga att "jag/vi kunde inte göra nånting" är fel. För det kan vi!!

Hittade en mycket bra länk på vad man ska göra vid en olycksplats. Läs den! Som sagt, den var mycket bra och lättläst.

Länken är HÄR

Och med det vill jag säga.. Var RÄDDA om varandra och TA HAND om varandra, nästa gång kan det vara DU som behöver hjälp av en medmänniska.