Känner någon igen sig... .eller är det bara jag??

... antagligen är det bara jag vid närmare eftertanke.. hmm..

Bäst att förvarna känsliga läsare men detta inlägg handlar om toalettbesök.

Jag var tvungen att fråga en Cissi häromkvällen om hon inte blev less och rastlös när hon sitter på toan, när hon tycker att det tar för lång tid. Jag blir väldigt rastlös.. roligare ställen finns det väl att sitta på än där tycker jag.
Hon svarade att det var en stund för henne att få vara för sig själv.. Vilket fick mig att häpna, men det visade sig inte riktigt stämma då hon tre barn som gärna gör en liten visit in till henne för att fråga något.
Samma är det här.. jag har inte tre barn, bara två, den större gör verkligen ingen visit in när jag sitter där men den mindre gör.
Och då är det ett himla stök, hon ska sitta på pottan, det ska av med byxor, blöjan, sätta sig rätt, hon vill ha papper, torkar sig, ha mera papper, ge mig det, ska ha en bok, vill ha en blöja i beredskap, det är titta här och titta där... När jag då suttit där ett tag kommer då frågan.. HAR jag gjort det jag ska eller har jag glömt bort det i allt virr/varr som blir när man får en liten medbesökare in på dass?! Tro mig, det är inte en gång jag har fått fundera till. Någongång har jag faktiskt gjort mig klar, gått iväg och sen upptäckt att jag faktiskt inte gjort det jag skulle på dass och får ta hela proceduren en gång till.
Att stänga dörren är inget alternativ, jag har testat. Det resulterade också i frågan Har jag eller Ska jag?
Så frågan är då? Är det bara jag som är så här förvirrad?
Som min kära Cissi sa.. "Barn tar på förståndet!" Jag är ett tydligt tecken på det.