Det här med sömnen...

Solen var faktiskt framme häromdagen. Fantastiskt!

.. det är ett gissel... Har varit för mig i flera år. Sen jag slutade på Recall och långt innan dess.. Jag fick ju diagnosen Utmattnings syndrom när jag jobbade där. Innan jag väl blev sjukskriven hade jag mycket problem med sömnen. Och har inte varit bra sen dess.. vilket är ca 7-8 år sen.. Det är få nätter under dessa år jag har sovit en hel natt.
Jag kan inte förstå de som har lyckan att lägga sig vid 22, sova nonstop till kl 7.. Under den tiden har jag nog vaknat 2-4 ggr.
I natt har varit en sån där natt där Daniella 156 cm lång sover i en säng 80x160 stor säng, Livia ca 90cm lång sover i sängen som är 120x200cm.. Som sagt, en hel natts sömn är inte att helt att tänka på.
Denna vecka har varit skit, fel vecka överlag.. Jag har ju suttit med annat på jobbet men igår när jag gjorde det jag brukade så funkade ingenting som det skulle. Det visades sig att datorerna har uppdaterats och de börjar alltid med den slutsiffra som jag har på min dator. Så  det är alltid jag som råkar ut för massa tok. Kan inte påstå att mitt humör var speciellt bra. Ganska dåligt faktiskt.. Men en promenad piggade upp det hela på lunchen. Jag och en kollega brukar gå en rutt, vi brukar skratta rätt bra och likadant igår. Det är bra för själen.. både med promenad, lite ljus och skratt.

Har därför inte skrivit så mycket i veckan då jag har varit på uruselt humör. Less och arg på det mesta. Men nu när det värsta är över och jag kan tänka klart igen så kanske jag kan skärpa till mig. Livia har och är inte direkt rolig heller.. Det blir som en ond cirkel, jag grinig, Livia grinig, Danne grinig..
Mmm.. Det har varit tunga veckor nu ett tag, sjukdom och kvinnliga hormoner.. haha.. Men nu så. Nu måste det vända för så här kan vi inte ha det.

Lillgrynet hade fotografering igår på dagis. Det gick bra enda tills vi kom fram och hon skulle sätta sig på stolen, då var det inte alls roligt längre. Vet inte om nån bild blev bra, hoppas det. Men tror inte att hon gillade de stora skärmarna och blixten. Dessutom sent på eftermiddagen då hon var trött och mycket andra barn som tittade. Ska ändå bli kul att hon har fått ta foto på förskolan för första gången.

Ser fram emot ikväll, ska på middag med några kollegor från Recalltiden. Vi brukar träffas några gånger per år. Tyvärr har en lämnat oss. Hon avled i våras i sviter efter cancer. Så tragiskt och jag blev så ledsen när jag fick veta det. En sån genomsnäll kvinna, alltid glad, humor, pigg och full av liv. Varför ska goda människor försvinna?  Tänker på henne ibland, jag har inte riktigt förstått att hon är borta. På stan kan jag tänka att "undra om hon är på stan", men så kommer jag på mig att Nej, det är hon ju inte. Vi var på begravningen, en mycket fin sådan.
Cancer är en riktig riktig skitsjukdom.
Den som hittar botemedlet för det ska jag hylla och jubla över fullständigt. Den människan/människorna är värda all lov och hyllning!!

Vi vaknade tidigt i morse så det här hinner jag blogga på morgonen, men hoppsan.. nu går klockan ser jag. Dags att kila iväg... I kylan..

Min promenad häromdagen såg jag en ekorre, catch the moment