Jag överraskande nog både en och annan förra året med min status då. " Jag vet inte vad ni har gjort idag men jag har fött en tjej...." haha.. Det var inte många som visste om det så det var lite roligt att skriva så.. :-)
Här var hon bara två-tre timmar gammal, mätt och trött.
Igår var jag ledsen för den här dagen. Inte för att hon fyller år. Utan för hennes far. Jag har inte mycket skrivit om honom och det här är väl det enda jag kommer att skriva. Han har fortfarande inte träffat henne och jag vet inte om någon i hans närhet vet om att hon ens finns. Det gör mig ledsen, han var inte beredd på att få ett barn igen och absolut inte jag heller. Beslutet var mitt och jag kan inget kräva av honom. Vet att några av mina vänner tycker att jag varit för "snäll".. Men vad kan jag göra? Han vill inte ta något ansvar eller träffa henne. Jag kan inte tvinga honom, bara känna en sorg över att han går
Jag tror inte att han kommer att höra av sig idag, tror inte ens han kommer ihåg vilken dag hon föddes. Han har förvisso sett bilder på henne, när hon var ca två månader gammal skickade jag honom ett brev med några foton på henne. Han har sett oss som hastigast på Fäviken, men hon var så väl dold att han nog inte såg henne.
Det är skumt att springa på honom, nu har han dock flyttat vad jag hört så då gör vi inte det längre. Vilket jag tycker är skönt. Jag vill inte att hans första möte med sin dotter blir på Gågatan!!!
Det är det jag känner en sorg över, att hon berövas en far. Kanske inte den bästa pappan men ändå någon hon kan säga att "Han är min pappa". Det kommer att komma frågor senare i livet och jag kommer att besvara dem så gott jag kan.
Jag älskar verkligen min lilla tjej och trodde inte att jag skulle känna så här. Att få ett ansvar för en ny människa, att försöka få den personen till en bra och snäll människa. Men det känns roligt, att lära henne saker, att visa henne världen. Allting är nytt för henne och hon är så nyfiken på saker.
Jag är också så glad över att jag har hennes storebror. Jag har nog inte riktigt värdesatt honom så bra förut.. Och inte riktigt sett hur duktig han är. Men jag kan verkligen med handen på hjärtat säga att hade jag inte haft honom hade jag förmodligen blivit helt knäpp i huvet!! Han är så otroligt duktig med henne. Tar henne om hon skriker när jag lagar mat, är barnvakt när jag kanske behöver jobba, leker med henne och bygger saker åt henne med Duplot. Det enda han inte har gjort är att byta blöja och det behöver han inte. :-) Hon älskar honom verkligen, det syns. Hon blir så glad när han kommer hem, skyndar sig till dörren och säger "heeeeee"... Det är Hej. Sen brukar hon vara inne hos honom och lyssna på musik. Brukar hitta henne dansandes inne hos honom.
Visst är hon klåfingrig och har nog rivit ut en och annan sladd för honom men han har ett otroligt tålamod med henne. Tack och lov för att jag fick en så bra son!! Älskar honom också.. Lika mycket!!
Så synd att bilden på dem blev så suddig.. men jag gillar den. De ser ut att må så gott båda två.
Idag blir det inte så mycket firande, bara jag, Danne, Cissi och hennes barn kommer förbi en sväng. Det är ju lite speciellt för Cissi också. Det var för ett år sen hon var med och såg Livia förlösas. Jag vet själv inte om jag hade klarat av en sån grej. Men Cissi var ett enormt stöd och hon daltar inte med mig. Hon vet hur jag är och det kändes så skönt. Hade inte velat ha med någon annan.
Mer firande blir det nästa söndag för familjen och vänner. Det blir i kvarterslokalen i all sin enkelhet. Orkar inte med något stort kalas här hemma. Tre katter och en hund och massa folk här inne.. nej tack!!
Här är lite bilder från firandet idag.
Tänk vilken lycka när hon fick kladda med bakelsen jag gjort helt själv.. Och inte ens en haklapp behövde hon ha.
Nallen är naturligtvis med när paketen ska öppnas.
Riva och slita, förstod inte grejen först men sen rev hon bitar och gav mig medan hon sa "Titta" för varje liten bit :-)
En bondgård.. Som låter!! Wow!! .. (Mindre wow för mig.. ska göra en lite operation på den och göra så den låter lite lägre) Hon gillade den jättemycket.
TACK säger jag för att jag fick förmånen och glädjen att bli just Din mamma mitt Älskade Lilla Hjärtegryn!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar