Som balsam för själen

Jag tog med den här bilden för jag vet inte.. Jag gillar den bara.. Jag och Flisan badade fötterna för några veckor sen. Nu är det lite för kallt för min smak att bada några fötter.

 Nu när jag inte riktigt känner att jag mår helt som jag borde så får man ju göra saker för att må bra. Igår var jag och plockade svartvinbär. Det är så otroligt gott. Och ja, det kändes som balsam för själen, leta mogna bär, solen sken, hunden for omkring bredvid, lugn musik i öronen.. Är det det som kallas livskvalitét?

Inte många rackare fick jag till men några. Och sen lite hallon också men de är så konstiga i år. Som att de inte hann växa klart innan de var tvungna att mogna.

Jag tror att jag har berättat om mina känslor för svampar förut, jag gillar dem inte alls. Men den här såg lite rolig ut. Som att den bara "plopp" var uppe ur marken. 

Blåklockor som inte var så lätt att fota då det blåste rätt rejält. Tänk ändå vad naturen kan skänka en lugn.. Det gör att jag får energi ... En jag känner kan inte förstå att jag kan bli så glad av att se blommor t ex. Kanske handlar om en åldersfråga i det fallet. Men jag uppskattar att se dem och att vara i naturen. 

En till som inte är lätt att fota är den här filuren. Hon kom i min gamla jacka för mormor hittade inte den hon hade när hon kom. Den kan hon nästan ha. Den får hon ha i vinter ibland. Lite för varm är den nu.

Den här sötnöten får jag pussa på varje varje dag hur många gånger hon tillåter.. :-)

Samtidigt som att jag är trött pga henne så ger hon mig så mycket mer tillbaka. Skulle aldrig vilja vara utan henne. Att mitt liv inte är detsamma för ett par år sen och aldrig kommer att bli igen. Nej så är det ju och det gäller bara att acceptera det. Men jag är tudelad i det.. saknar det livet samtidigt som jag trivs med det nya..

Men jag tror och hoppas att det är ok att känna så. Nu kommer lilla Hickan.. Hon har ofta hicka och nu håller hon på att hicka. Ska jag skrämma henne kanske?! Hon går inte på sånt dock, de gånger jag har försökt tittar hon på mig och skrattar i stället. 

Igår var en kompis här och vi pratade i flera timmar om allt som stör oss och det var skönt. Att få ur sig allt även i tal, hehe, skriver oftast istället med vänner. Tänk förut bara för några år sen. Då ringde man till varann istället och nu skickar man oftast sms eller skriver på FB:s privata meddelande till varann. Tiderna förändras, men jag tror dock inte att all denna teknik är till våran fördel alla gånger.

Ja det var dagens fundering, visst är jag bättre på att blogga nu? Jorå.. det tar sig! :-)