Ibland känns det så.
Tänk så många gånger jag har oroat mig för allt som kan hända Danne, då han tagit extra lång tid på sig hem från skolan, och första gången han skulle åka buss själv eller tåget till sin pappa. Usch.. det är hemskt!!
Och nu har jag en till liten person att oroa mig för. Jag kan ibland inte låta bli att tänka på första gången hon ska gå till skolan själv. Är det ok att skugga sina barn resten av sina liv??
Jag vet att man inte ska tänka på allt hemskt som kan hända men jag tror att varje förälder någon gång gör det. Det är oundviklig. Däremot gäller det att inte låta det ta över ens liv.
Då skulle inte vardagen till slut fungera..
Idag har vi varit på stan och shoppat. Vi har även fikat på ett överfullt Törners. Riktigt trevligt. MEEEN så skönt att komma hem och mysa upp Fialotta i famnen och bara pussa på småkinderna och höra hennes knorrande. I Love it!!
Det känns som att denna gång tar jag vara på tiden på ett helt annat sätt än vad jag gjorde med Danne. Kan ju bero på flera saker.. jag är äldre och låter ju tragiskt men jag kanske inte får fler barn. Så ja.. jag njuter..
Ikväll ska iaf en kompis komma och hälsa på. Det ska bli kul, med lite vuxet sällskap också. :-)
Om nån känner sig manad någon kväll är det bara att komma förbi.. :-)
Myser med katten som är lika stor som henne.. :-)
Nya mössan hon fått idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar