Vi håller på med Krishantering nu denna vecka och nästa tror jag. Idag har en i klassen berättat om en händelse som gjort att han har gått och går igenom en kris. Otroligt intressant att höra på honom och få mer förståelse för varför han kan vara lite som han är ibland.. Undra vad jag har för ursäkt..haha
Sen var en av våra föreläsare där och berättade om en händelse som förändrat hans liv ganska rejält. Han berättade så levande, detaljerat, spännande, intressant och känslosamt.. jag fällde faktiskt en tår.
Det han berättade om var en händelse som inträffade 1996 i februari, han var då militär och dom var på övning vid Grytans skjutfält i Ope. Där gick något helt galet och fruktansvärt fel.
Under övningen blev hans bästa vän överkörd av en bandvagn och fick ruggigt svåra skador, som han berättade väldigt detaljerat om hur dom såg ut. Han blev så illa däran att han senare avled.. Våran föreläsare berättade om vad som hände runtomkring, hur han reagerat, vad han gjort som han fått talat om för sig efteråt, eftersom han själv inte kommer ihåg allt som hände. Och hur han gjort för att komma vidare i livet.
Han berättade även om en del händelser han varit med om i sin utlandstjänst och som en annan inte för sitt liv kan föreställa sig kan hända människor. Han har berättat vad han har gjort för att kunna gå vidare.. hur man kommer förbi sin chock och kan fortsätta sitt dagliga liv på ett eller annat sätt.
Det var en otroligt bra dag idag, en av de bästa dagarna faktiskt hitills. Att höra människors egna berättelser och ta lärdom av det ger för mig väldigt mycket.
Att jag ska vara tacksam för det jag har, att jag inte varit med om någon hemsk traumatisk händelse.. Och hur olika vi människor reagerar i stressade situationer som vi hamnar i.
Mmm.. det var dagens lilla tanke och upplevelse!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar