Det va ju ett tag sen jag skrev nått här. Lagt ut lite bilder har jag gjort. Men har inte känt för att skriva nått.. Av olika anledningar. Jag har väl inte så stor lust nu heller men tänkt försöka ta mig i kragen lite.
Har varit lite nere sista veckorna..Funderar på vad jag vill med mitt liv, varför jag går utbildningen, den ger mig inte det jag vill ha, om jag hoppar av, vad ska jag göra då? Vad för typ av jobb vill jag ha? Jag har kommit tillbaks lite i det känslomässiga stadie jag var för ett år sen. Det går inte framåt i mitt liv kan man säga.. hahaha... Tragiskt men sant.. Det är hemskt när man sitter i soffan och man tar sig ingenstans. Du vet vad du ska göra men kroppen lyder inte. Jag hatar det.. men jag kan inget göra åt det. Det är bara att ta det lugnt då och tänka bort alla måsten. För det är dom som en gång gjort att man hamnat där.. oftast är det så iaf.
Jag tror att jag sakta men säkert börjar komma fram till ett beslut gällande utbildningen. Ingen kan förändra min situation förutom jag själv. Nu gäller det bara att ta tag i problemet och lösa det. Så det får bli mitt veckoprojekt tror jag.
Ska prata med lite folk så får vi se vart det leder.. ja ja.. det löser sig.
Sen funderar jag på att låsa bloggen igen. Det är väl nackdelen med bloggar, du har ingen aning om vilka som läser den. Ibland så kanske folk läser den som jag inte vill ska veta vad som försigår i mitt liv. Å andra sidan.. Så behöver jag inte skriva nått personligt heller. Mmm.. det är en hårfin avvägning. Ja vi får se.. Tror jag ska ändra namnet på bloggen.. till Daniellas Dystra blogg.. hahaha..
Något jag måste jobba med är min hjärna.. Att inte tänka och grubbla för mycket. Det är en stor svaghet jag har.. Och jag måste försöka få bort det, eller iaf minska funderandet. Istället leva mer i nuet, vara glad för det jag har. Jag har blivit bitter.. min stackars vän Anna försöker få mig att se postivit. Hon arbetar i motvind skulle man kunna säga.
Iaf.. nått lite roligt då.. Jag spådde mig häromveckan. Det va riktigt skoj faktiskt. Via telefon, kan säga att jag var mycket skeptisk. Men ja.. det var så äckligt, för hon säger: " jaa.. åsså har du en smilgrop också".. Ehh.. jaaa det har jag. Det är inte många som tänker på den, (kanske för att jag så sällan ler nuförtiden.. hehe) men den finns där. Sen sa hon en annan grej också som var så himla träffande... Och ja, det var läskigt. Hon berättade om jobb, kärlek och lite allt möjligt. Blir det som hon säger blir det bra. Men ja, vi får se.. Det jag är lite fundersam på är om jag nu fått höra vissa saker, att jag påverkas och ändrar beslut eller val medvetet eller omedvetet pga det hon sagt?!?.. Men ja just ja.. jag skulle ju inte fundera så mkt på det.
Häromdagen fick jag världens kram av min son. Han tog inte ens av sig jackan innan han kom och gav mig kramen. Naturligtvis så frågade ju jag vad han ville ha nu.. Då svarar han att "Får man inte bara få ge sin mamma en kram"... :-) Absolut får man det.. och han verkar inte ha några baktankar men kramen för jag har då inget hört om nått han vill ha. Så det var en äkta kram!! Fattar ni hur bra det känns...?!? jag har skällt så mkt på honom sista tiden åsså får jag denna kram. Det värmer i mitt trötta hjärta. Nästan så jag blir rörd när jag skriver detta. Men ja.. jag ler å mår bra av den fortfarande..
Det har varit en del stök sista tiden kring honom så ja.. den där kramen gjorde otroligt mycket. :-)
Ja.. nu har jag babblat av mig lite.. Jag ska försöka se positivare på mitt liv framöver och försöka se det roliga i saker.. men det är banne mig inte lätt ska jag tala om. Men det ska och det måste gå!
Så.. nu ska jag gå och lägga mig i min underbart sköna säng .. :-)
Hej hej....
Härligt att höra! Livet ska njutas och det ska vara fyllt av mycket skratt. Jag ska nog se till att du inte blir bitter även om jag arbetar i motvind i bland som du säger :) Men jag tillåter icke att du blir bitter! Kram
SvaraRadera