Igår var moster och kusinen och hälsade på. Då passade jag på att fixa lite käk. Men hon är riktigt duktig på att ligga själv och sova så det är inga problem. Och ibland får Danne ha henne då jag ska fixa nått. Allting går, tar kanske bara lite längre tid.
Hennes höga värden som gör att hon får gulsot har äntligen gått ner. Vi ska till BB imorgon igen för att ta nya prover. Hoppas att de gått ner ytterligare då.
Jag måste få berätta om en grej som hände häromdagen. Vilken dag det var har jag ingen aning om, allting flyter ihop tror jag. I alla fall så var vi på Barnens Hus, kliver ur bilen, ser hur en liten tant kommer fram till mig med raska steg. Ger mig en bamsekram och jag hinner precis se vem det är. Då är det min gamla lågstadielärare Siv. Åh vad glad jag blev. Hon såg nästan precis likadan ut då som nu. Hon hade inte åldrats mycket alls. Det var ganska så bra med henne , still going strong så att säga. Ibland kan vissa möten med människor göra en så glad och det var längesen jag blev så glad av ett möte.
Jag måste passa mig lite för att inte bli en sån där jobbig morsa som bara pratar om sitt barn.. har bett några kompisar att hålla koll på mig. Men visst uppslukas livet helt plötsligt av andra saker numera. Men det får inte gå till "absurdum" som min pappa skulle säga.. haha..
Yeeej.. nu kommer solen fram!! Det var då på tiden.. som det regnat å hållit på de senaste dagarna. Ska det vara höst kan väl i af solen vara framme. Då blir hösten riktigt vacker.
Ligger och sover på mig. :-)
Måste bara få lägga upp den här bilden. Det är en liten liten tjej som föddes 97 och hon vägde bara 595 gram!! Förstår ni hur liten hon var!! Livias fötter och händer ser ju ut som en jättes bredvid dessa små händer och fötter. Helt otroligt att de kan klara sig när de är så små.
Nä va sa vi.. sol... ut kanske.. :-)
